Kubhusen i Rotterdam – guide till Kubuswoningen

De gula, lutande kubhusen – på nederländska Kubuswoningen – är en av Rotterdams mest säregna och fotograferade sevärdheter. De ser ut att trotsa både tyngdlagen och det sunda förnuftet, och de berättar mycket om stadens experimentlusta. Få byggnader fångar så väl idén om Rotterdam som en plats där arkitekter har fått pröva sina mest vågade idéer i full skala. Här är allt du behöver veta inför ett besök, från tanken bakom bygget till hur det är att faktiskt bo lutad i 45 grader, var museihuset ligger och vad som finns runt omkring.

Vad är kubhusen?

Kubhusen är 38 sammanlänkade kuber, var och en lutad i 45 graders vinkel och balanserad ovanpå en sexkantig pelare. De ritades av arkitekten Piet Blom och stod klara 1984. Tanken var att varje hus skulle föreställa ett abstrakt träd, och hela komplexet tillsammans en “skog” – en grön bostadsidé mitt i staden. Bron av kuber sträcker sig dessutom över en trafikerad gata, så att området ovanför blir en lugn fotgängarmiljö. Blom kallade hela kvarteret Blaakse Bos, Blaakskogen, och pelarna utgör “stammarna” medan de boende lever uppe i “trädkronorna”.

Varje kub rymmer en bostad på tre nivåer: ett vardagsplan, ett sovplan och en topp som ofta används som litet vinterträdgårdsrum. De tre våningarna är förbundna med en smal trappa, och fönstren – sammanlagt arton per hus – pekar i alla riktningar, somliga rakt upp mot himlen och andra snett ner mot gatan. Att bo så här är allt annat än vanligt.

Blaakse Bos – idén om en skog i staden

För att förstå kuberna måste man förstå idén bakom dem. Efterkrigstidens stora stadsbyggnadsfråga i Nederländerna var hur man skulle bygga tätt utan att skapa själlösa betongmiljöer. Bloms svar var radikalt: lyft upp bostäderna i luften, låt biltrafiken flyta under fötterna på de boende och skapa en upphöjd, bilfri “by” ovanpå. Pelarna blir trädstammar, kuberna blir lövverk, och gångbron mellan dem blir skogens stigar. På så vis blev Blaakse Bos både ett bostadsexperiment och en stadsbyggnadsmanifestation: ett försök att återta gaturummet åt människan.

Att kuberna dessutom spänner över en gata var en medveten poäng. Blom ville visa att man kunde bygga bostäder ovanpå infrastruktur och därmed väva ihop en stad som annars riskerade att slitas isär av trafikleder – samma problem som Erasmusbron senare skulle lösa för floden.

Så fungerar en kub invändigt

Geometrin är husets största utmaning och dess främsta charm. Eftersom väggarna lutar inåt och utåt går ungefär en fjärdedel av den teoretiska golvytan inte att använda fullt ut – det är svårt att ställa en garderob mot en vägg som lutar 45 grader. Invånarna har därför lärt sig att leva med specialbyggda, ofta måttbeställda möbler och med förvaring inbyggd i de sneda hörnen.

Belöningen är ljuset. Den nedre våningen, som vetter mot gatan, fungerar som vardagsrum och kök. Mellanvåningen rymmer sovrum och badrum. Längst upp, i “trädkronan”, är det oväntat ljust och rymligt eftersom fönstren här fångar himlen från flera håll – många använder toppen som arbetsrum, ateljé eller litet växthus. Det är just den här kontrasten – trångt och knepigt nere, luftigt och magiskt uppe – som gör att ett besök inomhus förändrar hela ens bild av byggnaden.

Besök museihuset Kijk-Kubus

Eftersom de flesta kuberna är privatbostäder finns ett av husen inrett som museum: Kijk-Kubus (Show Cube). Här kan du gå in och uppleva hur en familj faktiskt bodde i en av kuberna, komplett med möbler anpassade efter de lutande väggarna. Det är ett snabbt men minnesvärt besök som ger en helt annan förståelse för byggnaden än bara utsidan – först inne förstår man hur de sneda väggarna både stjäl och skänker rum.

I komplexet finns också Stayokay Rotterdam, ett vandrarhem inrymt i flera av kuberna – ett av få sätt att faktiskt övernatta i ett kubhus. Runt pelarna i bottenplan finns dessutom kaféer, småbutiker, en mataffär och en schackbräda i jätteformat, så att även markplanet lever. Den som vill bo annorlunda kan alltså sova en natt i en lutande kub; den som hellre vill ha en vanlig säng hittar tips i vår guide till hotell i Rotterdam.

Praktisk information

Detalj	Information
Adress	Overblaak, vid station Blaak
Arkitekt / år	Piet Blom, 1984
Antal kuber	38 (plus två större “supercubes”)
Museihus	Kijk-Kubus (Show Cube)
Inträde museihus	Cirka 3–5 euro, rabatt för barn
Utsidan	Gratis att se och fotografera
Övernatta	Stayokay-vandrarhem i flera kuber

Öppettider

Kijk-Kubus har normalt öppet dagligen, oftast från förmiddag till sen eftermiddag, med vissa säsongsvariationer. Eftersom besöket är kort behövs ingen förbokning för enskilda besökare, men kontrollera aktuella tider om du kommer utanför säsong. Att se och fotografera kuberna utifrån är förstås gratis och möjligt dygnet runt – många tycker till och med att de är som vackrast i skymningen, när fönstren lyser upp inifrån.

Piet Blom och strukturalismen

Piet Blom (1934–1999) utvecklade kubkonceptet redan på 1970-talet och byggde en första, mindre version av lutande kuber i staden Helmond. Rotterdam-versionen blev den stora, ikoniska – möjlig tack vare att staden vid den här tiden var öppen för djärva experiment i återuppbyggnaden efter andra världskriget.

Idag betraktas kuberna som ett av de mest kända exemplen på nederländsk strukturalism, en arkitekturriktning som betonade upprepningsbara byggenheter, mänsklig skala och en känsla av gemenskap framför monumentalitet. De byggdes under samma decennium som staden på allvar började forma om sig, och de står som ett tidigt bevis på den vågade linje som senare gett Rotterdam Markthal, Erasmusbron och en av Europas mest experimentella skylines.

Tips inför besöket

• Fotografera underifrån: Den bästa vinkeln får du genom att stå mellan pelarna och rikta kameran uppåt, så att kuberna tornar mot himlen.
• Gå upp på gångbron: Den upphöjda fotgängarytan mellan kuberna ger en känsla av att vandra inne i Bloms “skog”.
• Besök Kijk-Kubus tidigt: Museihuset är litet och kan bli trångt mitt på dagen – kom på morgonen för lugnast upplevelse.
• Kombinera med Blaak: Kuberna ligger granne med Markthal och det rörklädda biblioteket – tre arkitektoniska höjdpunkter inom en kvarts promenad.
• Var hänsynsfull: Kom ihåg att människor bor här. Håll dig till de allmänna ytorna och museihuset, och undvik att fotografera in genom fönstren i privatbostäderna.

Vad finns i närheten?

Kvarteret runt Blaak är ett av stadens tätaste när det gäller arkitektur. Förutom Markthal och det rörklädda biblioteket (med tydliga influenser från Centre Pompidou i Paris) är det nära till floden och Erasmusbron, och på tisdagar och lördagar breder en stor utomhusmarknad ut sig på torget Binnenrotte intill – en av Nederländernas största. Strax bortom ligger Laurenskerk, stadens enda kvarvarande senmedeltida byggnad, som mirakulöst delvis överlevde bombningen 1940 och återuppbyggdes efter kriget. Vill du sätta kuberna i ett större sammanhang passar de perfekt in i en tvådagars reseplan eller en allmän rundtur bland stadens sevärdheter.

Så tar du dig hit

Kubhusen ligger vid Overblaak, precis intill metro- och tågstationen Blaak i centrala Rotterdam. Det är någon minuts promenad från stationen, och området är lätt att nå med metro, spårvagn eller tåg – Blaak trafikeras av både Sprinter-tåg och metrolinjerna A, B och C. Den runda, UFO-liknande stationsbyggnaden är i sig ett blickfång. Se vår guide om att ta sig runt i Rotterdam för detaljer om biljetter och linjer.

Sammanfattning

Kubhusen sammanfattar det som gör Rotterdam unikt: viljan att tänka annorlunda och bygga det andra städer bara skulle drömma om. Du kan se dem på några minuter utifrån, men ett besök i Kijk-Kubus ger en oväntat fascinerande inblick i hur det är att bo lutad i 45 grader, och berättelsen om Blaakse Bos visar att det aldrig bara handlade om en udda form utan om en hel idé om hur en stad kan byggas. Tillsammans med Markthal och biblioteket runt hörnet utgör de en perfekt arkitekturpromenad – en kompakt introduktion till stadens kreativa sida som passar lika bra för arkitekturnörden som för den nyfikne weekendresenären.